Taggad: familj

mammor är det nya svarta

 

yvonne

Tjejerna är lite för små ännu för att förstå det här med Mors dag. Det gör inte ett dugg tycker jag. För mannen kompenserar liksom för det genom att slå in finaste finaste finaste  skorna och ge till mig för att jag är en sådan himla bra mor till våra barn (aldrig arg, grinig eller trött och med tålamod vida känt samt lite av ett pedagogiskt geni ;)).

Tack för det och så såklart en stor kram till min ömma moder, världens bästa mamma!

sagt att den är åt helvete för stor

bakom morgontidning

Att jag inte upptäckt det här tidigare! Jag har alltid klagat på storleken på morgontidningen, sagt att den är åt helvete för stor. Går inte att läsa på tunnelbanan på ett vettigt sätt. Nu först förstår jag. Det blir ju nästan som en koja här bakom. Ett litet gömställe som är bara mitt. Puh, det gäller att inte göra för stor sak av det, inte avslöja mig. Ska bara sträcka ut handen försiktigt försiktigt och smyga in tekoppen. Sådär ja. Prassel prassel, ledare, debatt, inrikes, utrikes. Trevar försiktigt med handen efter smörgåsen, inte bli upptäckt. Kulturnyheterna, serierna, sporten. Törs jag mig på en liten påtår, oj spillde lite, håller andan, nej ingen reaktion, andas ut. Ekonominyheterna, dödsanno…

-Mamma! Och där var det kört.

-Mamma vad gör du?

oj väckte jag dig nu?

Godmorgon

God morgon! Hoppas du har sovit gott. Åtta timmar kvalitetssömn utan uppvaknanden. Inga nappar som behöver hittas i mörkret bland täcken och kuddar, ingen gråt för läskiga drömmar eller snorig näsa. Precis så var min natt, ja fast tvärtom liksom. Tänk att man lär sig att leva med så lite sömn ändå, helt otroligt faktiskt. En bra sak för att vända en dålig natt till en riktigt bra och mysig lördagsmorgon är en grym frukost. Ha alltid croissanter i frysen, det är nämligen svårt att vara på dåligt humör då. Ibland lyxar vi och beställer frasiga croissanter, härligt surdegsbröd och färskpressad apelsinjuice från Hejfrukost. Senast klockan sju på morgonen hänger godsakerna på din dörr och det enda du behöver fixa är en kopp gott kaffe.

Så nu tar vi frukost sen är det heeeeelg för hela slanten. Kram!

ny mjölk och nytt smör

Liten hemma med feber igen. Tvättberget växer och jag inser att jag har alldeles för många randiga tröjor i garderoben. Tittar över på grannens terass och beundrar henne för att hon redan förberett sig för frostnätter och vinter. Vi har fortfarande pelargonerna ute. Alltid ett steg efter känns det som. Tänk vad bra dom har det, dom som planerar in i förväg. Köper ny mjölk och nytt smör innan det tar slut.

Bokar en tandläkartid och skäms när jag inser att jag inte varit hos en tandläkare på sex år. Lika bra att börja med tandtråd nu innan så slipper jag ljuga om det sen.

Jag tittar på härliga sekelskiftesvillor utanför stan och håller med Lars Winnerbäck lite grann när han sjunger ”jag är så trött på Stockholm, alla lever samma liv”. Jag tycker mycket om hösten ändå men hamnar lätt i en lite klagande spiral. Vill ha något nytt.

Till kvällen åker vi till Uppsala och filmfestivalen, ser bra och mindre bra kortfilm. Äter sniglar på Stationen och bor kvar i ett rum för två. Vaknar utvilade och läser tidningen i lugn och ro med en kopp rykande gott kaffe. Ja så får det bli.

Ha en härlig dag och unna dig något fint, det är du värd!

grattis lilla E

20131002-173809.jpg

Idag blir hon två år, hon den där lilla med tufsigt hår och dom vackraste ögonen jag vet. Jag bläddrar genom hundratals bilder från hennes två år långa liv och får något glansigt i blicken (sådär typiskt mamma/pappa blödigt) tänk att hon har funnits i våra liv i två hela år. Otroligt. Jag älskar dig Elsa, säger jag innerligt till henne, som svar sticker hon glatt fram sitt pekfinger med en jättestor snorbuse på och säger, titta mamma. Ja så kan det vara. Idag köper vi med oss glass till dagis och planerar överraskningsfest till eftermiddagen. Det blir två ljus i tårtan.

Grattis vårt hjärta!

natt efter natt efter natt

Vår säng är 180 bred, av dom centimetrarna nyttjar jag ungefär 30, F tar upp lite mer säg kanske 60. Vi delar alltså på en 90-säng, en sån man hade när man var tio år och bodde hemma. Det krävs inget mattesnille för att räkna ut att vi då har hela 90 cm kvar av dubbelsängen. Man skulle ju kunna romantisera det hela och tänka att Åh va fint att dom fortfarande vill ligga tätt omslingrade hela natten och låta den ena sidan av sängen vara helt orörd. Nej så är det förstås inte. Det finns en tredje part i det här dramat. En person som iklädd blommig pyjamas helt ogenernat natt efter natt efter natt kräver sina 90 centimeter av vår säng. Det gnisslas tänder, pratas i sömnen, sparkas och fäktas. I hemlighet planerar vi en kupp, en välutformad plan för att få bort den där lilla från vår säng men det är tungrott, ständig motvind. Dagens trötthet vinner lätt över sluga planer om en egen säng i det egna rummet.

Så tills vi tar oss i kragen och gör slag i saken får jag väl passa på att njuta av dom mysiga och härliga sakerna den där blommiga lilla mitt i sängen ger oss. Hennes fantastiska doft och snusande andetag, hennes varma fötter i ett höstkyligt sovrum och hennes små lena händer som famlar runt i mörkret på jakt efter en annan hand att hålla i sin.

klump i halsen och spenatsoppa

Elsa står det på en av hyllorna. Jag får en klump i halsen. Här är det bra om det alltid finns extrakläder förklarar en av pedagogerna. Fröken sa vi på min tid, dagis och dagisfröken. Dom visar oss vidare runt, en toalett med en mini toalettstol, handfat som är anpassade för dom allra minsta. Namnmärkra madrasser och små kuddar i ljusblå frotte. Här gör sig klumpen i halsen påmind igen. Jag ser på dom andra föräldrarna och tänker att domser så coola ut, obrydda liksom. Jag läser på veckans matsedel som sitter uppsatt i hallen att det serveras soppa och hembakat bröd idag. Spenatsoppa med kokt ägg är tydligen en favorit bland barnen. Pedagogerna på Elsas avdelning verkar lugna och trygga, dom ler varmt och ärligt när dom säger att det här kommer att gå fint. Dom förstår tänker jag. Förstår min känsla av skräckblandad förtjusning, min rädsla att lämna det dyrbaraste jag har till främlingar men också glädjen över allt nytt hon kommer att få uppleva och lära sig. Dom är tre styckan som börjar idag, Abbe, Ingela och Elsa. Jag vill berätta för dom hur speciell hon är lilla E, berätta om hennes fantastiska humor, hennes varma kramar fulla av kärlek och om hennes otroligt grymma dance moves, men jag säger inget. Det får hon visa själv för fröknarna och nya polarna på daaaaaagis!

Håll i er nu kommer vi!

fredag 2 augusti 2013, Gotland

Jag kisar mot den kvällsvarma solen, håret är strävt av hav och den finaste sand jag vet. Vi är på Fårö. Jag har just bokat om vår båtbiljett hem till Stockholm, en dag till stannar vi. En dag till i paradiset. Lilla E springer förbi, hon älskar dom här dagarna på stranden. Två dagar kvar på semestern tänker jag och känner det bekanta vemodet komma smygande. Känslan av att något jag håller kärt är på väg att försvinna. Det är på många sätt vackert, som att mina sinnen förstärks. Jag vill ta vara på varje sekund. Jag kan ibland söka mig till vemodet, det stillsamma, sorgsna och ensamma. Sista dagarna på sommarsemestern gör jag allt med andakt. Sista doppet, morgonkaffet på mamma terass, sista glaset vitt på favoritstället vid havet. Allt ska memoreras. Känslor, ljud, smaker och dofter sorteras in i olika fack, redo att plockas fram en tråkig och deppig höstdag.

Mina minnen blir som små extrabatterier när orken plötsligt tar slut.

hon är vårt sommarbarn

Hon har en blå morgonrock på sig när vi äter frukost. Hon slickar mest av smöret från smörgåsen och målar bordet med smultronyoghurten. Blir arg om hon inte får välja vilken stol hon ska sitta på. Jag har klippt hennes lugg kort, rakt av och hon ser lite grann ut som mig när jag var liten. Hon är smutsig under fötterna trots att hon inte gillar att gå barfota. På stortårna syns lite rött nagellack, annars är det mesta avskavt. När hon ler anar jag att hennes hörntänder är något längre än framtänderna. Hon är fantastisk. Ibland gnistrar det till i hennes ögon och jag får en lång och hård kram. Min mamma säger hon, om och om igen. Hon är det bästa av mig och det bästa av sin pappa.

Hon är vårt sommarbarn.

solhatt och Sundsvall

20130608-095037.jpg

Vi har varsin hatt på oss för att skugga ansiktena från solen. Lilla E har röda hjärtan på sin. Vi äter frukost på balkongen och F säger att min äggröra är mycket godare än på hotell. Det är helg och vi tar bilen till min mormor i Sundsvall. Som jag längtat. Längtat efter mormors speciella doft, hennes röst och sängkläderna från min barndom. Håll utkik Edel, för nu kommer vi!