klump i halsen och spenatsoppa

Elsa står det på en av hyllorna. Jag får en klump i halsen. Här är det bra om det alltid finns extrakläder förklarar en av pedagogerna. Fröken sa vi på min tid, dagis och dagisfröken. Dom visar oss vidare runt, en toalett med en mini toalettstol, handfat som är anpassade för dom allra minsta. Namnmärkra madrasser och små kuddar i ljusblå frotte. Här gör sig klumpen i halsen påmind igen. Jag ser på dom andra föräldrarna och tänker att domser så coola ut, obrydda liksom. Jag läser på veckans matsedel som sitter uppsatt i hallen att det serveras soppa och hembakat bröd idag. Spenatsoppa med kokt ägg är tydligen en favorit bland barnen. Pedagogerna på Elsas avdelning verkar lugna och trygga, dom ler varmt och ärligt när dom säger att det här kommer att gå fint. Dom förstår tänker jag. Förstår min känsla av skräckblandad förtjusning, min rädsla att lämna det dyrbaraste jag har till främlingar men också glädjen över allt nytt hon kommer att få uppleva och lära sig. Dom är tre styckan som börjar idag, Abbe, Ingela och Elsa. Jag vill berätta för dom hur speciell hon är lilla E, berätta om hennes fantastiska humor, hennes varma kramar fulla av kärlek och om hennes otroligt grymma dance moves, men jag säger inget. Det får hon visa själv för fröknarna och nya polarna på daaaaaagis!

Håll i er nu kommer vi!

blått är flott

Idag = loppisdag, Blocket anordnar en stor loppis vid slottet och  jag har en god fyndarkänsla i kroppen. Jag tänker mig en ny cykelkorg, en sån där grej man kärnar ur äpplen med, en liten tång att fiska upp cornichons med (helt onödig jag vet men i Paris fick vi minigurkor på varenda restaurang typ och då var det alltid en liten tång med som man serverade dom med), ett par skinnhandskar och kanske en härlig tekopp för höstens alla koppar lapsang med honung. Ja koppar och assietter är väl något vi egentligen inte, eller verkligen inte behöver men som är svårt att låta bli. Jag är periodare vad gäller porslin och just nu är jag inne i den blå fasen (igen). Jag vill ha mitt morgonkaffe i en blåvit kopp med motiv av den italienska landsbygden på, det smakar lite bättre då. Ja vi får väl se vad som får följa med hem idag. Bilden är förresten lånad av fina Weronica, En mammas dag.

 Ha en fin lördag!

den där mässan jag aldrig var på

Mamma dimper ner i soffan efter en lång lång dag på Formex, börjar glatt visa nya snygga saker i produktkataloger och varuprover hon fått. Nu ska guldkornen väljas ut för att få plats i hennes välsorterade butik. Jag brukar alltid gå med någon av dagarna men i år kom annat i vägen. Här är i alla fall tre riktigt snygga saker som jag gärna handlar hem i höst. Terrible Twins Spaserie, designad av Sara Ström och Karin Ström. Underbara kuddar i sköna färger från Afroart och vas samt vattenkanna av Kristina Stark.

fredag 2 augusti 2013, Gotland

Jag kisar mot den kvällsvarma solen, håret är strävt av hav och den finaste sand jag vet. Vi är på Fårö. Jag har just bokat om vår båtbiljett hem till Stockholm, en dag till stannar vi. En dag till i paradiset. Lilla E springer förbi, hon älskar dom här dagarna på stranden. Två dagar kvar på semestern tänker jag och känner det bekanta vemodet komma smygande. Känslan av att något jag håller kärt är på väg att försvinna. Det är på många sätt vackert, som att mina sinnen förstärks. Jag vill ta vara på varje sekund. Jag kan ibland söka mig till vemodet, det stillsamma, sorgsna och ensamma. Sista dagarna på sommarsemestern gör jag allt med andakt. Sista doppet, morgonkaffet på mamma terass, sista glaset vitt på favoritstället vid havet. Allt ska memoreras. Känslor, ljud, smaker och dofter sorteras in i olika fack, redo att plockas fram en tråkig och deppig höstdag.

Mina minnen blir som små extrabatterier när orken plötsligt tar slut.